Nusvenska (ca 1900-nu)
Språket vi använder i dagens samhälle kallas för nusvenska. Nusvenskan uppstod i början av 1900-talet men har utvecklats väldigt mycket fram till idag. En stor orsak till utvecklingen var den förbättrade kommunikationen. På slutet av 1800-talet kom telefonen till Sverige, sen kom tv-apparaten och sist men absolut inte minst datorn och internet. När informationsflödet växte och användarna ökade blev det viktigt att kunna få fram information kort och snabbt. Språket blev alltså mycket enklare för alla att förstå.
Skriftspråket och talspråket
Tack vare flera viktiga språkreformer blev skriftspråket och talspråket mer likt varandra. År 1905 fixade Svenska Akademien så att pluralformerna av verben försvann, så istället för ”Jag gick” och ”Vi gingo” började folket skriva ”Jag gick” och ”Vi gick”. En annan stor förändring i språket var att ”Ni” byttes ut mot ”du” när någon pratade med en person den inte kände personligen under 1960-talet.
Svengelska
Storbritannien har sedan 1900-talets början varit ett land som påverkat många andra länder i världen. I och med deras stora framgångar inom industrin har svenskan lånat väldigt mycket från engelskan, speciellt ord som hör till kategorierna teknik och kultur. På senare tid har låneorden även exploderat i sport-, nöje- och IT-branschen. Några exempel är spinning, chatt och sitcoms.
Framtiden
Det är många som undrar över om svenskan är hotad eftersom vi lånar så många ord från andra språk. Trots engelskans påverkan ska vi inte vara rädda för det. Massor av nya svenska ord har uppstått bara de senaste åren och mer är på väg. Det vi istället borde oroa oss för är att svenskan kan bli slarvigare. Orsaken till det är alla sociala medier och appar i vår moderna värld. För att kunna kommunicera snabbt använder sig många idag av förkortningar och dålig grammatik. Det är alltså mycket troligt att svenskan om 100 år består av väldigt korta ord och att språket inte längre är lika viktigt som nu.
Skriftspråket och talspråket
Tack vare flera viktiga språkreformer blev skriftspråket och talspråket mer likt varandra. År 1905 fixade Svenska Akademien så att pluralformerna av verben försvann, så istället för ”Jag gick” och ”Vi gingo” började folket skriva ”Jag gick” och ”Vi gick”. En annan stor förändring i språket var att ”Ni” byttes ut mot ”du” när någon pratade med en person den inte kände personligen under 1960-talet.
Svengelska
Storbritannien har sedan 1900-talets början varit ett land som påverkat många andra länder i världen. I och med deras stora framgångar inom industrin har svenskan lånat väldigt mycket från engelskan, speciellt ord som hör till kategorierna teknik och kultur. På senare tid har låneorden även exploderat i sport-, nöje- och IT-branschen. Några exempel är spinning, chatt och sitcoms.
Framtiden
Det är många som undrar över om svenskan är hotad eftersom vi lånar så många ord från andra språk. Trots engelskans påverkan ska vi inte vara rädda för det. Massor av nya svenska ord har uppstått bara de senaste åren och mer är på väg. Det vi istället borde oroa oss för är att svenskan kan bli slarvigare. Orsaken till det är alla sociala medier och appar i vår moderna värld. För att kunna kommunicera snabbt använder sig många idag av förkortningar och dålig grammatik. Det är alltså mycket troligt att svenskan om 100 år består av väldigt korta ord och att språket inte längre är lika viktigt som nu.